- En lista är en ändlig nedteckning av flera efter varandra följande objekt.
- Listor är artificiella skapelser med en eller flera författare.
- Listor skapas för ett syfte eller med en mening.
- Listor kräver ett bärande medium, vare sig det är papper eller programvara.
- Listor är av sin natur ordnade, oavsett om det är författarens avsikt.
- Listor har varit det viktigaste maktmedlet genom mänsklighetens historia.
Vi kan själva känna av listans makt i vårt vardagsliv. En att-göra-lista ger dig makt över dig själv, om du väljer att underkasta dig den. Att vara med på rätt sorts lista kan ge dig tillträde till annars slutna rum, medan att vara med på fel sort kan kraftigt begränsa din frihet. Men vad är det som ger listan dess makt? Är det inte, i exemplen ovan, listans ägare och dess intentioner som är det som spelar roll? Man kan tro det. Men sanningen är att listan från dess födelse alltid har burit på fröet till makt och kontroll.
Några av världshistoriens första listor är loggböcker och liggare som köpmän och sjöfarare använde för att bedriva kommers. Listor på inkomster och utgifter, lagersaldon och beställningar är helt nödvändiga för verksamheter större än ett hushåll. Ytterst är listan ett sätt att sortera världen. Ett sätt att göra det motsägelsefulla kaos av intryck och känslor som vi människor vadar genom mer förståeligt och ställa det till vårt förfogande. Listor ökar därmed vår makt över världen. Vidare så har listan ofta en rangordnande funktion. Det första föremålet på en lista är vanligtvis det viktigaste, det tidigaste, det billigaste eller det dyraste. Detta är ytterligare ett sätt som listor utövar sin makt på oss, de ger oss en riktning. Det sägs att pennan är mäktigare än svärdet, men listan slår de båda.
Förmågan att avlasta människans minne och sinne är källan till listans makt. Enligt antropologen Edwin Hutchins är det mänskliga medvetandet inte något som är isolerat till hennes kranium. Det är snarare utspritt, distributed, i en mängd relationer till både ting och andra människor. En pilot i ett flygplan har den information som han behöver delad mellan sig själv, alla instrument i cockpiten, flygledningen och sin andrepilot. När information förläggs på det här sättet befriar det piloten till att koncentrera sig på annat, som att stöta på flygvärdinnor och öva bruten engelska.
Vissa historiker och arkeologer menar att behovet att räkna på skördar och kategorisera olika agrikulturella produkter var själva anledningen till att skriftspråket uppfanns. Forntidens regenter upptäckte snabbt fördelarna med skriften och dess mest effektiva form, listan. En lista kan vandra mellan aktörer, kopieras och är som vi konstaterat mer tillförlitlig än minnet. Genom denna process där vi införlivar artefakter med vårt medvetande och vår kunskap har civilisationen uppstått. De florentinska köpmännens rikedom under medeltiden går bland annat att spåra till att de uppfann dubbel bokföring, en mer effektiv och exakt sorts lista över ett företags tillgångar och kassaflöde. Genom listor, brev, budbärare och senare genom telegrafen, telefonen och internet kan en härskares vilja vara närvarande i de mest provinsiella delarna av hans rike. Det finns en anledning till att stora byråkratier följer i stora imperiums spår. Eller är det tvärtom? Nåväl.
Hittills har jag blott redogjort för listan historiskt och i vardagen, men den här frågan är mycket större än så. I själva verket handlar allt om just det här. Hela vår värld drivs av listor. Den moderna välfärdsstaten kräver listor på medborgarna, deras adresser och inkomstnivåer, personnummer. Storskalig kapitalism är omöjlig utan omfattande listor på lagersaldon, beställningar, anställda, kunder, inkomster och utgifter, tillgångar och skulder. Alla steg civilisationen har tagit har varit vidareutvecklingar av listan. Det viktigaste är naturligtvis tryckpressen som möjliggjorde massproducering av listor utan ett stort antal skrivare. Utbildningsväsendets stora framväxt kring tiden för industrialismen svarade just mot det ökade behovet av allt fler listor. Trots listans gamla anor trivs den bäst i moderniteten och har gjort sitt bästa för att vi ska komma fram dit.
Vår tids största uppfinningar, datorn och internet, är stora just för hur de förändrar vår relation till listor. Databaser och bokföringsprogram har gjort produktionen och hanteringen av listor enklare än någonsin tidigare. Eftersom en digital lista varken kräver plats eller papper kan den också göras oändligt lång till minimal kostnad och med sökverktyg ändå gå att praktiskt använda. Digitala listor kan också kopieras, är inte geografiskt bundna och kan fyllas automatiskt.
Förstår du, käre läsare, hur svindlande det här är? Mänsklighetens främsta maktmedel blev just ännu mer kraftfullt. I en sådan värld är det bara samvetet som sätter gränserna. Och människans samvete är allt annat än rent. Listans makt kan givetvis också användas till att katalogisera och kontrollera människor. Det mest skrämmande exemplet är naturligtvis Nazityskland, där en industriell byråkrati vändes mot judarna, politiska motståndare och andra oönskade element.
Listan viskar till oss om natten, lovar oss makt och kontroll och ger också vad den lovar. Men med makten att kategorisera allt, att skapa allt längre listor om allt fler saker med allt fler datapunkter väcks också ett begär efter att göra just det. Om allt du har är en lista, ser hela omvärlden ut som en datapunkt. Detta kontrollbehov ställer naturligtvis till det för oss i både det lilla och det stora. Allt från förlusten på resonans som Hartmut Rosa skriver om till möjligheten för världens underrättelsetjänster att övervaka allt fler medborgare. Samtidigt kan vi inte förneka makten som listan tillhandahåller oss och inte heller leva utan dess fördelar. Så länge det finns vilja i världen kommer listan att vara vår följeslagare. Eller är det tvärtom, att så länge det finns listor så kommer det att finnas makt och viljan att bruka den?